Sveriges transportinfrastruktur står inför stora utmaningar vad gäller såväl kapacitetshöjande investeringar som satsningar på effektivare drift och underhåll. Utmaningarna påverkar och kommer att påverka svensk ekonomisk utveckling negativt om de inte hanteras. Insikt om utmaningarna finns hos såväl regeringen som Trafikverket, och statliga investeringar på över 1 200 miljarder kronor under de kommande 12-åren har beslutats. Ett problem är att det finns en risk att resurserna inte kommer att användas optimalt då branschen bland annat präglas av tids- och kostnadsineffektivitet samt bristande produktivitet. Rapportens centrala slutsatser är följande:
Låg produktivitet i bygg- och anläggningsbranschen
Sedan slutet av 1990-talet har produktiviteten stagnerat och till och med minskat. 2022 producerades 4 % mindre per arbetad timme än 25 år tidigare. Branschens kostnadsutveckling har kraftigt överstigit KPI och byggkostnaderna hade varit betydligt lägre om tidigare trend hållits. Hade produktiviteten varit högre och därmed prisökningstakten lägre hade satsade resurser kunnat generera upp till 225 miljarder mer i infrastrukturinvesteringar. Hade projekt också kunnat genomföras mer kostnadseffektivt hade betydligt fler investeringar bedömts som samhällsekonomiskt lönsamma än vad som är fallet idag.
Det finns tydlig förbättringspotential
För att stärka produktiviteten krävs många olika åtgärder. I rapporten intervjuas företrädare för de stora teknikkonsultföretagen. Den övergripande frågan handlar om vilka åtgärder de ser som skulle kunna bidra till att realisera förbättringspotentialen när det gäller de infrastrukturåtgärder som Trafikverket ansvarar för. De pekar bland annat på att det krävs effektivare samverkan mellan statliga aktörer, konsulter, entreprenörer och kommuner. Vidare konstaterar de att konsultföretagens kompetens alltför ofta används som ”resursstöd” snarare än för strategisk rådgivning. Ensidigt fokus på lägsta pris framför funktion vid upphandling missgynnar innovation, kvalitet och långsiktig effektivitet. Projekt pausas ofta, har osäker kostnadsstyrning och genomförs utan helhetsperspektiv.
I rapporten föreslås tio förbättringsområden för effektivare infrastruktursatsningar och förvaltning:
- Stärk förtroendet mellan beställare och teknikkonsulter
- Öka dialogen och kunskapsutbytet i tidiga skeden
- Ändra upphandlingsfokus
- Främja innovation och funktionsbaserade upphandlingar
- Utnyttja internationell kompetens och global best practice
- Inför alternativa upphandlings- och genomförandemodeller
- Ökat fokus på helhets- och livscykelperspektiv för ett hållbarare transportsystem
- Stärk det systematiska lärandet i branschen
- Främja balanserad riskfördelning
- Överväg organisatoriska reformer – inspireras av exempelvis Norge
Satsningar på transportinfrastrukturen kan bli både billigare, snabbare och bättre – men det kräver en genomgripande förändring i arbetssätt, upphandling och användning av teknikkonsulternas fulla kompetens. Genom att tillämpa föreslagna reformer finns potential att kraftigt öka effektiviteten och samhällsnyttan i de kommande miljardinvesteringarna.
