Spaning … Privat kapital och infrastruktur?
I somras lyfte Jakob Wallenberg i en DI-intervju betydelsen av att öppna upp för privat kapital och näringslivets kompetens för att utveckla samhällsviktig infrastruktur. Detta är ett klokt inspel.
Faktum är offentliga aktörer under decennier inte har förvaltat samhällets tillgångar på bästa sätt. Det finns en brister inom många områden, t ex transport, energi, VA, sjukhus, skolor, försvaret mm.
För att stärka Sveriges konkurrenskraft, för att säkerställa att kritisk infrastruktur fungerar på bästa sätt och för att möta utmaningar som den gröna omställningen behöver nya modeller prövas inom infrastrukturen.
En väg framåt kan vara att involvera näringslivets kompetens och privat kapital i större utsträckning.
Detta är frågor som jag tycker är viktiga och har drivit i olika sammanhang. Bl a i olika utredningar om behovet av ökat fokus på underhåll, ägarväxling av t ex flygplatser, OPS-upplägg för inom transportinfrastrukturen, som ordförande i InfraSweden. Jag är även medgrundare av ett finansieringsnätverk där dessa frågor diskuteras.
Tillsammans med LTH/Avdelningen för Fastighetsvetenskap och med finansiering från Trafikverket har jag nyligen satt igång ett projekt om alternativ finansiering och organisering av transportinfrastrukturen. Några preliminära observationer är följande
Potentiella POSITIVA effekter är
- Ett ökat inslag av privat kapital och kompetens ska ses som en genomförandemetod inte som privatisering (dvs gör inte ideologi av detta)
- Näringslivet har omfattande projektutvecklingskompetens som kan bidra till att utveckla infrastrukturen
- Genom att identifiera relevanta projekt kan man skapa en fokuserad och ändamålsenlig projektorganisation som kan bidra med innovation, kan leverera i tid och bidra till bättre kostnadskontroll
- Givet rätt upplägg (bl a genom att även få ta hand om drift och underhåll) kan privata kapital bidra till ett förstärkt livscykelperspektiv
Potentiella UTMANINGAR är
- I o m att staten kan låna billigare kan finansieringskostnaderna bli högre. Dessa kan dock hållas nere om kontrakten utformas på rätt sätt. Högre finansieringskostnader behöver även ställas mot de effektivitetsvinster som kan uppnås. Dessutom finns det en hel del skuggkostnader förknippat med den traditionella modellen (t ex det faktum att inte tillräckligt med resurser har avsatts till underhåll).
- Det är även viktigt att utforma upphandling och kontrakt så man kan undvika onödiga omförhandlingar.
- Det är även viktigt med en hög och aktiv beställarkompetens.
Det finns mer att säga i frågan och jag kommer få anledning att återkomma
Vad har ni läsare för tankar om ökat inslag av privat kapital när det gäller infrastrukturutveckling?
Fredrik, www.wikinarium.se
