Många svenska stadskärnor är under press. Svagare efterfrågan, inflation och högre räntor, stigande kostnader mm har gjort att många av landets stadskärnor upplever stora problem. Detta i kombination att många av stadens aktörer knappt har hunnit hämta sig från pandemikrisen gör att läget är tufft och det finns en hög sannolikhet att våra stadskärnor står inför fortsatta prövningar.
Konjunkturer kommer och går så det får man räkna med om man driver en verksamhet dock behöver inte förutsättningarna vara sämre än vad de skulle kunna vara och det finns mycket som kan förbättras. En hel del behöver stadskärnorna och närmast berörda aktörer göra själva, men politiken kan också göra insatser för att stärka förutsättningarna för våra stadskärnor. Nedan några tankar på detta.
För att stärka stadskärnornas kommersiella attraktivitet finns det en hel del att göra av närmaste berörda.
Se över stadsplaneringen och förbättra tillgängligheten och framkomligheten för både fotgängare och cyklister. Parkeringsplatser i anslutning till stadskärnan är också viktigt. Se även över offentliga platser som torg och parker. Vad kan göras för att göra dem attraktivare och även trygga.
En hel del stadskärnor har historiska byggnader som bidrar till stadens attraktivitet. Hur kan dessa byggnader bättre bevaras och restaureras för att bevara stadskärnans unika karaktär. En åtgärd kan även vara att trycka på/ge incitament till fastighetsägare att restaurera och underhålla äldre byggnader, inte minst nu när byggsektorn har problem och det går att få jobb gjorda till rimligare kostnader.
Av central betydelse är även att se över serviceutbudet. Går det att attrahera nya typer av verksamheter, inklusive restauranger, kaféer, butiker, biografer och kulturella evenemang. Glöm inte bort att utveckla stadskärnan som en destination för nattliv och fritidsaktiviteter.
Av vikt är även skapa en distinkt identitet och varumärke för stadskärnan för att locka besökare och investeringar. Kanske en självklarhet, men marknadsföringskampanjer och sociala medier för att främja stadskärnan och dess evenemang är viktigt. Syns man inte, finns man inte.
I samma anda gäller det även att organisera regelbundna evenemang, marknader, konserter och festivaler för att dra till sig människor och skapa en levande stadskärna. Går det att skapa nya partnerskap med lokala organisationer och kulturella institutioner för att erbjuda varierade aktiviteter.
En hel del stadskärnor har problem med otrygghet och det kan även finnas problem med klotter annat som ger en negativ upplevelse. Att fokusera på säkerhet och att det är rent och snyggt är viktigt. Att också skapa trivsamma och bekväma offentliga utrymmen med bänkar, belysning och grönska bidrar också till en positiv känsla.
För att ovan ska genomföras behöver alla som verkar i stadskärnan samarbeta. Kommunen, fastighetsägarna samt handeln och restaurangnäringarna är viktiga, men det blir allt viktigare att även involvera andra aktörer. T ex stora arbetsgivare och kultursektorn.
Stadens utveckling handlar dock inte bara om hur de aktörer som är närmast berörda agerar utan även den nationella politiken är viktig. På ett övergripande plan är följande tre områden av vikt.
Vidta åtgärder som stärker konsumenternas köpkraft. På kort sikt handlar det bl a om att få ner inflationen så att räntorna går ner och framtiden blir mindre oviss än idag. Vad som dock är viktigare är att genomföra långsiktiga tillväxtreformer. I samband med 90-talskrisen vidtogs en rad tillväxtreformer som ledde till att svenska hushålls köpkraft utvecklades väl under de kommande 20 åren, vilket i sin tur gynnade såväl handel som besöksnäring i våra städer. Det är nu dags för nya tillväxtreformer. Tyvärr lyser de lite med sin frånvaro.
Gör det enklare att vara företagare. Att driva verksamheter i stadskärnan eller på andra ställen är inte lätt. Det gäller att klara konkurrensen och täcka kostnaderna. En viktig uppgift för politiken är att göra det enklare att vara företagare. Rimliga skatter och en rimlig regelbörda är det minsta man kan begära. Här finns det förbättringspotential.
Sist men inte minst måste det bli enklare att utveckla platsen, d v s de som äger fastigheter i stadskärnorna och även på andra ställen måste ges större frihetsgrader att experimentera med innehållet i sina fastigheter. Inte minst i transformativa tider som nu då nya koncept behöver prövas. Plan- och bygglagen (PBL) är en lag som innehåller många restriktioner och som även har inbyggd tröghet. Det må ha funnits goda föresatser, men konsekvensen är att stadens fastigheter inte ges möjligheten att optimeras. I början på 90-talet infördes skrivningar i PBL som gav lite större frihet, men egentligen borde lagen skrivas om så att den som äger sin fastighet kan satsa på den typ av verksamheter som de tror på. Det ska inte i onödan styras/fördröjas av lagstiftningen.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att våra stadskärnor är viktiga, att de har problem och att det finns en hel del som stadens aktörer och politiken kan göra. Jag har inte alla lösningarna, men det vore synd om våra stadskärnor blir spökstäder.
Fredrik Bergström, ekonomie doktor, www.wikinarium.se
